Jag föddes i Nova Iguaçu, en miljonförort i Rios norra utkanter. Där finns många kåkstäder. I en sådan bodde min familj. Vi var fattiga, men inte värre än andra. Pappa jobbade på byggen, och mamma tog hand om oss fyra barn. Att bo hos en familj, är inte detsamma som att vara del av den […]
Juliana berättar: ”Livet som det var, som det är och som jag hoppas att det skall bli” Läs inlägg »
När jag kom till Abrigo saknade jag allt, bostad, försörjning, självförtroende. Allt. Jag har en annan bakgrund än de flesta här. Mina föräldrar kämpade för oss barn. Vi var fattiga, men levde inte i misär. Allt förändrades när jag var 7 år och pappa blev dödad i en trafikolycka. Plötsligt stod mamma som ensamförsörjare utan
Gisele funderar över sitt liv Läs inlägg »
Kära vänner och medarbetare, När jag skriver detta brev en solig marsdag har jag tillbringat nästan fyra månader i Sverige. Jag har njutit av decembermörkret med alla ljus och juldekorationerna, soliga februaridagar med barn som leker i snön och när jag igår vandrade i Botaniska trädgården här i Göteborg såg jag blommor som trotsar kylan.
Rundbrev mars 2021 Läs inlägg »
Den 16 juni blev en glädjedag. Förskolan kunde åter öppna också för de elever som bor utanför Abrigo. Som det har längtats! Och hur viktigt har det inte varit, att de barn som inte fått närvara kunnat möta sina kompisar och lärare genom digitala sändningar. Förskolan drivs framförallt genom anslag från Stiftelsen Gatubarn.
Förskolan har öppnat igen Läs inlägg »
Kära vänner och medarbetare, Vågar vi hoppas att vi närmar oss slutet på den pandemi som präglat våra liv under 18 månader? Det ljusnar över Sverige, men i Brasilien är hoppet ännu avlägset. I dagarna passerade antalet döda 500.000. Det känns overkligt. Med en hälsovård i sammanbrott, en pandemiförnekande president och stängda skolor växer den
Brasilien: 500.000 döda i Covid-19 Läs inlägg »
Vem är Du Geilza? Jag är född och uppvuxen bara några hundra meter från Abrigo, i en mycket, mycket fattig familj. Vi var 8 syskon. Jag är den enda som studerat. Hur kom Du i kontakt med Abrigo? Vi brukade leka framför Abrigos kyrka, och en dag var det gudstjänst och jag gick in. Jag
Och så vill jag presentera Geilza, 30 år, som har en deltidstjänst som Abrigos advokat Läs inlägg »
Amanda, nå tar du som erfaren lærer over ledelsen. Hvordan var det å komme som nyutdannet førskolelærer til Abrigo for ni år siden? Svimlende. Her er jo all jobb rettet mot teamarbeid, der alle deltar på like vilkår, med stor oppriktighet og respekt. For meg som brasiliansk kvinne var det litt av et sjokk at
Noen spørsmål til Amanda, ny styrer i barnehagen Läs inlägg »
Pandemien har slått hardt ned i Brasil; en president som nekter for at det er en pandemi, en regjering som hindrer reglene som sykehusene prøver å innføre og et helsevesen i totalt sammenbrudd. Alt mangler: sengeplasser, respiratorer, oksygen. Nesten all offentlig tjeneste ligger nede, skolene har vært stengt siden 15. mars i fjor. Med dette
Livet på Abrigo under pandemien Läs inlägg »
Personer: Juliana, 23 år, gravid firebarnsmor. Geilza, advokat, med nær relasjon til Abrigo som har hjulpet henne med studiene. Neya, på Abrigo siden 1994. Da: 2-barnsmor. Nå: sykepleier. Gleison, vaktmester, pappa med aleneomsorg for sin datter, har gått et førstehjelpskurs som han ofte får praktisere. Roberta, psykolog på Abrigo, som må hoppe inn i en
Atten timer: drama i tre akter med en epilog Läs inlägg »
